Nicholas Ahonen – Utsvävningar om privatekonomi och juridik

Centralbankerna är inte din Risk Manager: ta ansvar för din egen riskhantering i portföljen

Lördag den 29 februari 2020. Vi har en minst sagt turbulent börsvecka bakom oss, då Stockholmsbörsen har backat omkring 11,9 procent. Det är sällan som korrektionerna är såpass kraftiga och sker under så kort tid. Indexet OMXS30 står vid senaste stängning i fredags på 1668, efter att ha dansat runt 1900 för en vecka sedan. Många andra ledande börser är lika hårt drabbade.

I skrivande stund vet jag inte heller hur börserna kommer att gå under kommande vecka. Fortsätter nedgången eller sker en viss stabilisering? Till och med guld - en traditionell safe haven - har ryckts med i nedgången, enligt hävd för att större investerare tvingats finna likvid för att täcka margin calls.

Men om jag visste hur börsen skulle gå nästa vecka och på längre sikt än så, skulle jag inte behöva gå till jobbet på måndag, då jag skulle kunna försörja mig mer effektivt på andra vis.

Börsens rörelser framgent är däremot inte syftet med denna text, utan jag har reagerat på vissa reaktioner som en följd av nedgångarna på börsen, på råvarupriser och för hur detta kan påverka ekonomier.

Många, på Twitter, på forum, i amerikansk media, har nämligen krävt att centralbanker ska ingripa. Dessa personer begär av Powell, Lagarde och Ingves att komma till undsättning för att rädda marknaden med stimulanser, trots att börsen fortfarande står i paritet med var den var 2015 och 2016, alltså under tiden då vi inte ansåg det råda kris.

Fortsätt läsa

Skatt på dina vinster på Primetime – Gör du det vanliga felet?

40 000 användare i Sverige tar varje kväll upp sina mobiltelefoner exakt klockan 20:00. Det har blivit nästan för en ritual för många, som är nästan lika viktig som att titta på På Spåret. Är du en av dem?

20:00 varje kväll, är det nämligen dags för sändning av Primetime - en frågesportsapp som tagit Sverige med storm det senaste året och som också tagit steget ut till våra nordiska grannländer. Alla användare är då med i en livesänd quiz-tävling med vanligtvis 11 frågor som blir svårare allt eftersom omgången framskrider. Om du svarar rätt på alla frågor, då är du med och delar på vinstpotten med alla andra som också svarar rätt på fråga nummer 11. Ibland uppgår potten till uppemot 50 000 kronor, men vanligtvis rör det sig om några tusenlappar som man får samsas om.

Men hur fungerar skatten på dina vinster från Primetime? Är de skattefria som vinster på Triss och andra lotterier, eller vad är det som gäller? Läs vidare för att lära dig hur det fungerar.

Fortsätt läsa

Skapa portfölj på Lendify snabbt med andrahandsmarknaden

Om du inte har kommit i kontakt med Lendify tidigare, så kan vi börja med att svara på frågan: Vad är Lendify? Det är en så kallad P2P Lending-plattform, vilket innebär att privatpersoner lånar pengar till andra privatpersoner. Eftersom båda parterna slipper en bank mellan dem, blir avkastningen bättre för investeraren och räntan blir lägre för låntagaren.
Denna text är mina egna åsikter och bör inte ses som rådgivning av något slag.

Jag har själv använt Lendify sedan 2015 som ett komplement till mina andra investeringar på börsen. Mina åsikter om Lendify är i korthet att det funkar bra och att de är seriösa. Det är lätt att sätta in pengar och att komma igång, men avkastningen är också både bra och jämn. Eftersom det är ränta vi talar om, är avkastningen jämn månad till månad, istället för att gå kraftigt upp och ned som det kan göra på börsen.

Även om det är en bra plattform, vill jag också belysa risker med Lendify. Kom ihåg att det är privatpersoner som du lånar ut till, vilket innebär att det inte finns garantier för att inga förseningar eller inställda betalningar kommer att inträffa. Denna risk är särskilt stor när du har ett konto på Lendify för "Manuell Investering", vilket innebär att du själv väljer vilka lån du vill investera i på sidan. En flashback till när jag precis börjat, så såg autoinvestfunktionen helt annorlunda ut, och det var bättre med manuella investeringar, men det gör jag inte längre.

Fortsätt läsa

På förekommen anledning – Crowdfundade bolags löpande informationsgivning och konkursen i Berries by Astrid

I våras (2017) tog jag examen efter att ha skrivit en uppsats om onoterade aktiebolags löpande informationsgivning och jag tog särskilt fasta på den obalansen som riskerar råda mellan företag som har tagit in pengar genom equity crowdfunding och de investerare som har investerat i företaget. Min slutsats var att investerarna sitter i en synnerligen obekväm sits på grund av att det inte finns några som helst krav på att företaget ska hålla sina minoritetsägare informerade om vad som försiggår inom bolaget.

Naturligtvis får det absolut inte finnas alltför omfattande och betungande krav på små- och mikrobolag att hålla investerarna uppdaterade om allt – det finns varken tid eller resurser till detta – men det måste finnas en balans mellan vad en investerare bör få veta och hur mycket resurser ett bolag sak lägga på att ge sina aktieägare adekvat information. Till syvende och sist är det aktieägarna som är bolaget – sammanslutningen av människor som poolat sina pengar för att gemensamt genomföra en idé.

Jag har investerat i Berries by Astrid i två vändor, om än inga stora belopp så åtminstone jag kom lindrigt undan (baserat på aktieboken var det drygt 150 av 211 ägare som investerat mer än jag), och jag måste ärligt säga att jag alltid älskat företaget och idén. Dessutom har de haft en grundare, f.d. VD och sedermera styrelseordförande i Astrid Friborg som har varit helt fantastisk i att driva detta projekt framåt. En stor eloge till henne – det har hon gjort sig förtjänt av.

Fortsätt läsa