På förekommen anledning – Crowdfundade bolags löpande informationsgivning och konkursen i Berries by Astrid

På förekommen anledning – Crowdfundade bolags löpande informationsgivning och konkursen i Berries by Astrid

I våras (2017) tog jag examen efter att ha skrivit en uppsats om onoterade aktiebolags löpande informationsgivning och jag tog särskilt fasta på den obalansen som riskerar råda mellan företag som har tagit in pengar genom equity crowdfunding och de investerare som har investerat i företaget. Min slutsats var att investerarna sitter i en synnerligen obekväm sits på grund av att det inte finns några som helst krav på att företaget ska hålla sina minoritetsägare informerade om vad som försiggår inom bolaget.

Naturligtvis får det absolut inte finnas alltför omfattande och betungande krav på små- och mikrobolag att hålla investerarna uppdaterade om allt – det finns varken tid eller resurser till detta – men det måste finnas en balans mellan vad en investerare bör få veta och hur mycket resurser ett bolag sak lägga på att ge sina aktieägare adekvat information. Till syvende och sist är det aktieägarna som är bolaget – sammanslutningen av människor som poolat sina pengar för att gemensamt genomföra en idé.

Varför min framlagda tes om ökat informationsgivningskrav är viktig och bör belysas, gör sig väl påmind i Berries by Astrids konkurs.

Jag har investerat i Berries by Astrid i två vändor, om än inga stora belopp så åtminstone jag kom lindrigt undan (baserat på aktieboken var det drygt 150 av 211 ägare som investerat mer än jag), och jag måste ärligt säga att jag alltid älskat företaget och idén. Dessutom har de haft en grundare, f.d. VD och sedermera styrelseordförande i Astrid Friborg som har varit helt fantastisk i att driva detta projekt framåt. En stor eloge till henne – det har hon gjort sig förtjänt av.

(Jag ber dig som läsare att ha i åtanke att jag skriver denna text för att belysa vikten av informationsgivning från onoterade bolag och inte som en ”frustrerad” aktieägare. Mina investeringar i onoterade bolag görs – med rätta – med en kalkylerad risk och en förväntning om att flera sådana bolag går omkull inom 3-5 år.)

Bolagets affärsidé var att tillhandahålla smoothie-automater till företag och publika ytor, något som de, mig veterligen, varit ensamma om i världen. Dessutom var alla ingredienser helt naturliga och utan tillsatser och endast färska råvaror användes i automaterna. Ett fullständigt briljant mellanmål på jobbet istället för en ytterligare kopp kaffe eller sockerfyllda snacks. Jag tror att detta koncept hade potential att bli något stort och länge hade jag uppfattningen om att det gick oerhört bra.

Ana därför min många aktieägares förvåning när det i min inkorg den 10 november låg en nyhet om att bolaget gått i konkurs tisdagen den 7 november. Jag kommer strax att närmare beskriva informationsgivningen i samband med och före konkursen. Dessutom finns en mycket viktig fråga att besvara: har bolaget skött informationsgivningen till aktieägarna på ett felaktigt sätt? Bär med dig att jag inte har någon insyn i bolaget, utan beskriver situationen utifrån mitt perspektiv som minoritetsaktieägare.

Som skäl till konkursen sades av nuvarande VD vara kapitalbrist. Bolaget har tidigare genomfört tre crowdfunding-kampanjer för att ta in kapital; två på Fundedbyme (augusti 2015 och juni 2016; 244 000 resp 142 000 EUR) och en på Sciety (april 2017; 2 700 000 SEK). Enligt uppgift ska nya VD också strax innan konkursen vänt sig till Fundedbyme återigen men avvisat samarbetet på grund av att Fundedbyme tar en avgift för rest kapital (plattformen är ett företag med vinstintresse – inte en välgörenhetsorganisation).

Istället vände sig bolaget till befintliga aktieägare och erbjöd dem att investera i konvertibla lån för att få in 3 miljoner SEK med 8 procent ränta och rätt till konvertering till aktier med 30 procent rabatt efter 12 månader. Tydligen inbringades inte tillräckligt mycket kapital i rundan, varmed konkursen var ett faktum.

Informationsgivningen

Låt oss nu se vad som kommunicerats till aktieägarna i tiden före konkursen. Sedan augusti 2017 har aktieägarna mottagit tre nyheter: en generell lägesuppdatering (16 augusti 2017), erbjudande om att teckna konvertibler (6 oktober 2017 och påminnelse 16 oktober 2017) samt meddelande om konkurs (10 november 2017). Dessutom gjordes årsredovisningen för 2016 samt protokollet för bolagsstämman som hölls i juli tillgängliga på dagen för konkursen, dvs. 7 november 2017 (finns emellertid tillgängliga att köpa hos bolagsverket sedan tidigare).

I augusti-uppdateringen framgick att två smoothie-automater var färdigställda och redo att levereras. Tongången i uppdateringen var av allt att döma positiv och ingenting nämndes om en förestående kapitalbrist.

I samband med investeringserbjudandet avseende konvertiblerna, angavs att anledningen till finansieringsrundan var att få in mer rörelsekapital; se skälen till rundan nedan:

“Our product gains a lot of positive attention from the market. To be able to have a stronger market offer, we aim to change our machine manufacturer and start producing larger batches which will lower cost per unit significantly. This will require more working capital. We are now preparing for a larger capital round aiming at raising around SEK 10 million.”

Ingenstans i erbjudandet framgick att bolaget skulle hamna på obestånd inom en månads tid om inte tillräckligt kapital skulle inflyta, utan i skälen till rundan lades tyngden på att det eftersökta kapitalet var expansion. Måhända kan man mellan raderna utläsa att det rör sig om bryggfinansiering fram till nästa större finansieringsrunda (på nämnda 10 miljoner SEK), men med tanke på hur akut kapitalbristen var, borde det ha kommunicerats tydligare att det handlade om bolagets överlevnad.

Nu vet jag inte hur många som investerade i konvertiblerna – jag själv avstod då jag inte ansåg villkoren vara fördelaktiga – men med tanke på utfallet, kan jag förstå om eventuella investerare är förargade, eftersom det blir svårt för dem att få tillbaka kapitalet. Konvertiblerna är icke-säkerställda fordringar, vilka inte har förmånsrätt till konkursboets tillgångar. Visserligen har de bättre rätt än aktieägarna, vilka är de sista som får betalt i en konkurs, men det är mycket sällan som det faktiskt finns pengar kvar efter att övriga fordringsägare har fått utdelning.

Särskilt beklämmande är det att Berries by Astrid ansökte om konkurs 19 dagar efter sista dagen för inbetalning av investeringen (19 oktober 2017). I distansavtalslagen (lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler) finns nämligen en bestämmelse om att konsumenter kan ångra sin investering i finansiella instrument vars pris inte flukturerar på marknaden, om konsumenten reklamerar inom 14 dagar. Om bolaget hade gått ut med information om den ekonomiska situationen innan konkursen, hade dessa investerare kunnat begära tillbaka sina investerade medel istället för att med största sannolikhet gå miste om den. Här bör nämnas att jag inte har insyn om hur detta ärende har hanterats mellan bolaget och konvertibelinvesterarna – kanske har upprättelse genomförts innan konkursen – men det kan jag omöjligt veta då något sådan inte kommunicerats utåt.

För att summera den löpande informationsgivningen, gick det mycket abrupt från positiva tongångar om möjligheter och expansion till ett nio rader långt meddelande tre dagar efter konkursen om att denna framgångssaga slutar i förtid. Min åsikt är att informationsgivningen inte har hanterats på ett sätt som kan anses godtagbar ur investerarnas perspektiv – i synnerhet när man tänker att investerarna med egna pengar har stöttat detta projekt och bör behandlas med respekt. Men frågan är om informationsgivningen har brutit mot lag.

Regleringen av löpande informationsgivning från onoterade bolag

Jag ska inte gå in djupare här på reglerna om informationsgivning, utan väljer att hänvisa till min uppsats (länk för gratis nedladdning längst ned på denna sida). Sammanfattningsvis kan nämnas att det i lag inte alls finns krav på löpande informationsgivning till aktieägarna – utlämnande av nyhetsuppdateringar görs endast av välvilja. Det enda krav som finns på informationsgivning som inte sker i samband med den ordinarie bolagsstämman är kallande till kontrollstämma om det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (aktiekapitalet var knappt 160 000 SEK enligt aktieägarförteckningen) – vilket innebär att kontrollstämma knappast var aktuellt.

Slutsatsen är att bolaget helt lagligt skött informationsgivningen sett till vad som krävs av crowdfundade bolag avseende den löpande informationsgivningen.Nästa fråga rör om aktieägare kan nå framgång med en skadeståndstalan mot bolagsledningen för att dessa inte hållit ägarna informerade om kapitalbristen. Även har måste slutsatsen bli ”knappast”. Trots att bolaget hade gått ut med information om att en konkurs är nära förestående, hade ägarna inte individuellt kunnat agera på ett sätt som hade räddat deras egna kapital – aktierna hade inte kunnat säljas för att på så vis få igen åtminstone en del av det investerade belopp. Således har ingen skada skett som följd av bolagsledningens agerande.

Det är möjligt att aktieägarna kollektivt hade kunnat delta i större utsträckning i konvertibelfinansieringsrundan om man hade haft vetskap om det prekära läget för att på så vis få in tillräckligt stort belopp för att rädda bolaget och i slutändan ägarnas respektive investeringar. Detta hade varit det logiska att göra och jag tror att om bolagsledningen spelat med öppna kort, finns det en möjlighet att bolaget hade gått att rädda. Men inte heller i denna situation finns möjlighet att få skadestånd för bolagsledningens agerande, men jag vill ändock understryka att de handlat felaktigt i samband med detta.

De enda som kan tänkas kunna vinna framgång i en skadeståndstalan är eventuella investerare som deltagit i konvertibelrundan. Det finns inga krav på vilken information som ska utges till potentiella investerare när den planerade investeringsrundan är på mindre än ca. 25 miljoner SEK, men att undanhålla sådan väsentlig information om kapitalbrist skulle kunna anses vara bedrägligt och/eller strida mot marknadsföringslagen, eftersom den vilseledande informationen påverkat investerarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

Sammanfattning

Som följd av Berries by Astrids konkurs den 7 november 2017 lyftes frågan om bolaget skött den löpande informationsgivningen på ett fullgott vis. Särskilt när det rör sig om crowdfunding med ägare som är okända för bolagsledningen i bemärkelsen att man i få fall någonsin träffats eller ens talats vid, bör det rimligen krävas att investerarna hålls tillräckligt uppdaterade om vad som försiggår i företaget för att kunna följa upp sin investering. Detta märkts i synnerhet i detta fall, då bolaget kanske hade kunnat räddats om investerarna som kollektiv vetat hur illa det låg till och kunnat tillskjuta kapital som bryggfinansiering till nästa större finansieringsrunda. Följden har blivit att fler än 200 småsparare förlorat sitt investerade kapital, i många fall mer än 100 000 SEK.

Därför bör större krav ställas på bolag som tar in kapital genom crowdfunding för att värna om investerarnas intressen, men dessa krav får samtidigt inte vara så betungande att samma bolag avhåller sig ifrån att använda crowdfunding som en finansieringslösning – det är ett fantastiskt verktyg för att demokratisera investeringar och att som företag få ambassadörer och entusiastiska delägare.

Även om ett dylikt krav inte skulle ställas genom lag – uppmuntrar jag varje företag som tar in pengar genom crowdfunding att ta hand om sina investerare och upprätthålla en god ton och goda relationer sinsemellan. Det kan kanske rädda bolaget och vara alla till gagn. Investerarna förtjänar den respekt att få veta vad som händer med pengarna som dessa privatpersoner har gått in i bolaget med. Så min sista anmaning till er företagare är: ta hand om de som tror på er och håll dem uppdaterade med jämna mellanrum och om något extraordinärt (positivt och negativt) inträffar i verksamheten.

Läs mer: Min masteruppsats om löpande informationsgivning: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138141


Informationsgivningen från Berries by Astrid

Konkursmeddelande:

Erbjudande om konvertibler:

Augustiuppdateringen:

Lämna ett svar

Stäng meny